Hur är bakteriens
•
Bakterier är mycket små organismer, bara någon tusendel av en millimeter stora, och består av en enda cell utan kärna. Bakterier finns nästan överallt, i och omkring oss, på huden, i munnen, i tarmarna och i luften, vattnet och på marken. De flesta bakterier har vi nytta av, som till exempel de som håller till i våra magar och tarmar och hjälper oss att bryta ned den mat vi äter.
Människokroppen är en mycket gynnsam plats för såväl nyttiga som skadliga bakterier att leva och föröka sig på när de väl tagit sig förbi kroppens olika infektionsförsvar. Huden är det första hindret för bakterier att tränga sig igenom utifrån. I kroppsöppningarna (mun, luftvägar, könsöppningar) finns en svårgenomtränglig slemhinna. Inne i kroppen cirkulerar också ett immunförsvar som känner igen och at
•
Bakterier – dina närmaste följeslagare
Bakterieforskningen i Umeå spänner över flera spännande områden. Med hjälp av många olika tekniker kan vi titta på hur bakterier fungerar och på vilket sätt de kan känna av omgivningen, hur olika makromolekylära strukturer ser ut, hur olika sjukdomsframkallande mekanismer ser ut samt sätt att förhindra och bota bakteriella infektioner.
Varje människa bär på en mycket stor mängd bakterier i kroppen, främst i tarmen men också i näsan, i munnen och på huden.
Bakterier finns också på flera andra ställen runt omkring oss. Nästan alltid är bakterier till nytta men ibland kan de vara farliga och orsaka sjukdom. Tyvärr har möjligheterna att behandla bakterieinfektioner minskat då man under lång tid överutnyttjat antibiotika. Det vill vi ändra på!
Forska
•
Goda bakterier: Hellre mångfald än enfald
Överallt på och i vår kropp lever mängder av bakterier. Utan dem skulle vi snabbt drabbas av sjukdom. Men exakt hur påverkar de vår hälsa? En sak verkar klar: Att ha en varierad mikrobiota är bra.
För inte så länge sedan hade alla, vanliga människor liksom forskare och läkare, uppfattningen att bakterier, svampar och virus i huvudsak var något oönskat. Visst användes vissa av dem vid tillverkning av en del mejerivaror, vid jäsning av bröd och alkohol, men i övrigt var mikroberna något negativt som, om de ställde till problem, skulle utraderas med en kur antibiotika, svampmedel, eller annan behandling så fort som möjligt.
Nu vet vi bättre. Kunskapen om mikrobernas roll för vår utveckling och vårt välbefinnande har på ett dramatiskt sätt exploderat under det senaste decenniet. Mycket återstår fortfarande att ta reda på och forskarna jobbar hårt för att reda ut hur det hänger ihop. Forskningen