Hur är en syremolekyl
•
Kemiska reaktioner beskrivs med kemiska tecken. Kemiska tecken är en förkortning av grundämnens namn. I det periodiska systemet finns alla grundämnen med deras kemiska tecken samlade. Med hjälp av siffror i det nedre högra hörnet på det kemiska tecknet visas vilket antal atomer som finns i molekylen.
- 2 O betyder två syreatomer som är skilda från varandra. Tänk att du har en i varje hand.
- O2 betyder två syreatomer som sitter ihop.
- 2 O2 betyder två syremolekyler med två atomer var. Totalt fyra syreatomer.
- H2O står för en vattenmolekyl vilken består av två väteatomer och en syreatom.
- 2 H2O står för två vattenmolekyler.
Med kemiska formler beskrivs vad som händer vid en kemisk reaktion. Det finns en del regler att hålla sig till. Här är ett exempel när zink reagerar med syre.
Zn + O →ZnO
De ursprungliga ämnena står till vänster och det som bildas till höger. Använd plustecken och reaktionspil. Reaktionspilen visar vad som bildas. I de ursprungliga ämnen
•
Molekylbindning kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning.
Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor. Atomerna sitter då ihop två och två.
Bild: OskarUggla / UgglansNO ©
I exemplet ovan med väte nedan har atomkärnorna en proton. Varje väteatom har en valenselektron. Dessa två elektroner går runt båda atomkärnorna. Det innebär att båda väteatomerna får fullt yttersta skal eftersom de har elektronerna gemensamt. K-skalet är fullt med två elektroner. Detta kallas molekylbindning.
När atomer har molekylbindning är det alltid bara valenselektronerna som berörs. I den organiska kemin binds alltid atomerna ihop med molekylbindning. Vanligtvis visas bindningarna med streck. Varje streck motsvaras av två valenselektroner d.v.s. en molekylbindning. Vätet har en valenselektron
•
H2 N2 O2 F2 Cl2 Br2 I2
mjatte.mj skrev:En syreatom (O) som vill bilda en molekyl går ihop med en annan syreatom (O) och då delar de på två elektronpar, det bildas då en syremolekyl som har en dubbelbindning.
Likadant med en väteatom (H) som går ihop med en annan väteatom (H), de vill uppnå ädelgasstruktur och delar därför med sig så att de har 1 gemensamt elektronpar. Vätemolekyl = enkelbindning
o.s.v.
Är denna teori sann? Om svar ja, ber jag om ursäkt för denna simpla fråga.
Ja, det stämmer. Att gå ihop två och två är ett sätt för dessa atomer att uppnå ädelgasstruktur, därav bindningen mellan dem.
Något som kan vara lite intressant att veta är att egentligen inte är en dubbelbindning. Det är faktiskt en hybridvariant där tre elektroner delas. Exakt hur det funkar är överkurs, men det är en förklaring till att syre är så reaktivt (dubbel- och trippelbindningar är ju annars svåra bryta och därmed reagerar sådana ämnen ganska lite, jämför med där det finns en "riktig" t