Hur fort får tåg
•
Största tillåtna hastighet
Största tillåtna hastighet – STH är övre gräns för hur fort ett tåg får framföras på en viss sträcka. Hastigheten uttrycks i km/h.
STH hos banan
[redigera | redigera wikitext]För varje banavsnitt finns en fastställd STH. Den bestäms av kurvradier, järnvägsspårets kvalitet, avstånd till hinder m.m. Tavlor markerar i tid en ändring i banans STH. Vid ATC finns banans STH, tillsammans med avståndet till den nya STH, lagrad i baliser i spåret. Föraren uppmärksammas på den nya STH. Om föraren ej reagerar bromsas tåget till rätt hastighet. Med svensk ATC tillåts idag högst 250 km/h, med andra enklare signalsystem lägre värden. Under ungefär perioden 1950 till 1980 var den största tillåtna hastigheten som förekom i Sverige 130 km/h. Högre hastighet anses ge risk för föraren att missa signaler. Först när ATC med dataöverföring till tågen införts kunde hastigheten höjas till 160 och några år senare till 200.
Det nya europeiska systemet ERTMS är förb
•
Snabbtåg
Ett snabbtåg kallas ett persontåg som har en topphastighet om 200 till 250 km/h.[källa behövs] Tåg som har sin maxhastighet över 250 km/h brukar kallas för höghastighetståg.[1][förtydliga]
Idag kallas de X 2000-tåg som trafikerar Sverige för snabbtåg. Förr i tiden kallades de snabbaste tågen expresståg och snälltåg (en äldre betydelse av ordet snäll är snabb). Före 1876 använde Statens Järnvägar beteckningarna snälltågslok, lok för blandade tåg och större eller mindre godstågslok; därefter införde man systemet att med Littera specificera vad för typ av lok det rörde sig om.
Expresståg är en äldre benämning för snabbare tåg. I Sverige marknadsfördes ett antal snabbare tåg framför allt under slutet av 1940-talet och under 1950-talet som expresståg. Det första svenska expresståget var GDG-expressen som introducerades 1947 med den, i ett nutida perspektiv, modesta topphastigheten 100 km/h.[2] Ett annat välkän
•
Maxhastigheten är beroende av både tåget och järnvägen. De snabbaste tågen vi har i Sverige får köra 200 km/h i normal drift. De snabbaste järnvägssträckningarna vi har klarar 250 km/h, men eftersom inga tåg får köra så fort blir det ändå aldrig mer än 200 km/h.
Vad avgör tågets toppfart?
Främst är det motorerna. Ju fortare man kör desto mer kraft behövs för att övervinna luftmotståndet samtidigt som elmotorn utvecklar mindre kraft ju fortare den snurrar. När man uppnått den fart där all motoreffekt går åt till att övervinna luftmotståndet har man ingen kraft över att accelerera med.
Runt 280 km/h bottnar det för en dubbeldäckare, X40, då är det omöjligt att öka farten mer, men resan dit går väldigt långsamt på slutet. Bara att öka från 270 till 280 tar 3 minuter. Det är därför inte praktiskt att köra så fort, utan skulle man vilja ha en reguljär toppfart på 250 km/h skulle man behöva kraftigare motorer.