Hur uttalas nordingrå
•
Svenska ortnamn med uttalsuppgifter
Svenska ortnamn med uttalsuppgifter
Jöran Sahlgren
Gösta Bergman
Svenska ortnamn
med uttalsuppgifterSkrifter utgivna av
Svenska språknämnden • 14
Jöran Sahlgren Gösta Bergman
Andra upplagan
⚙ ESSELTE STUDIUM
Förord
Denna lista på 1126 ortnamn i Sverige med uppgifter om
deras uttal framträder icke med anspråk på fullständighet. De
namn som upptagits är sådana som enligt vår erfarenhet
föranlett tvekan om det rätta eller lämpliga uttalet. Åtskilliga
namn kommer att behöva tilläggas, och vi är läsarna av denna
namnlista tacksamma för alla tilläggsförslag. Om det lämpliga
riksspråksuttalet av ett och annat av de upptagna namnen
kan också delade meningar råda, särskilt då flera konkurrerande
uttal förekommer.
Förord till andra upplagan
I denna utgåva har 94 namn tillagts, varjämte några smärre
rättelser gjorts.
För uttalanden i skrifter, som utges i denna serie och
har enskild namngiven författare, är denne själv ansv
•
Ordbok om Nordingråmålet
Bokprojektet har genomförts som en studiecirkel i samarbete mellan SPF och Vuxenskolan. Förutom Marianne Nilsson har gruppen även bestått av Berit Rantzow, Gösta Ahlenius, Kjell Ahlenius, Ing-Marie Byström, Gunnar Törnqvist, Signe Ullsten samt Elna och Ingemar Öhlén. För ett och ett halvt år sedan gav gruppen ut sin första bok, "För i väla", som byggde på berättelser på Nordingråmål samlade och nedskrivna av Emil Nordenmark. I princip redan när den boken var klar inleddes arbetet med nummer två.
– Vi pratade om att det fanns många Nordingråord som inte kom med i första boken. Sedan utgick vi från ordlistor som Gunnar Nordlander och Petrus Viklund hade samlat ihop och lade även till ord vi själva hört, berättar Marianne Nilsson.
Gunnar Nordlander, född i byn Sörle, och Petrus Viklund, född i Fällsvik, dokumenterade under många år dialektord typiska för Nordingrå. De samarbetade ibland men kunde också ha olika uppfattningar, bland annat om hur orden sk
•
Ångermanländska
Ångermanländska avser huvudsakligen de dialekter som talats och fortfarande talas i landskapet Ångermanland. I dagligt tal kan ångermanländska beteckna de regionala varieteter av rikssvenska som talas i landskapet, medan begreppet i akademiska sammanhang avser de traditionella folkmål som utvecklats parallellt med riksspråket under hundratals år.[1]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Ångermanländska talas i hela Ångermanland, med undantag för Nordmaling och Bjurholm, där övergångsmål mellan ångermanländska och sydvästerbottniska talas. Ångermanländska mål talas också i Lappland, i vad som förut kallades Åsele lappmark, borträknat delar av Fredrika.[2] Lappmarksdialekterna visar både likheter med målen i nordvästra Ångermanland och de norr om Skuleskogen.[3]
Även i jämtländska Alanäs socken talas ångermanländska i någon utsträckning.[4]
Morfologi
[redigera | redigera wikitext]I de ångermanländska dialekterna finns tre grammatiska genus, mas