Hur man gör neurologiska
•
Grundläggande neurologstatus innefattar ett fleratal olika undersökningsmoment. Nedanstående filmer går igenom de vanligaste momenten som kan användas som en slags screeningundersökning på patienter vid misstanke om neurologisk avvikelse.
Rutinnervstatus 2.0
Professorna Arne Lindgren, Jan Malm och Lars Johan Liedholm har utarbetat rutinnervstatus som samlar allt väsentligt i neurologstatus och är utarbetat för att vara enkelt att genomföra och dokmentera. Denna video visar Rutinnervstatus 2.0.
Visa filmen Rutinnervstatus 2.0 här (lösenord: sefilmennu)
Rutinnervstatus
A. Under samtalet
Högre cerebrala funktioner
1. Påverkan av talet (dysartri, dysfasi)
2. Vid behov enkel screening avseende orientering, minne, spatial funktion, uppmärksamhetsstörning
Observera
3. Ofrivilliga rörelser
4. Ansiktsmotorik
5. Avklädning (patientens motorik)
B. Patienten stående
1. Gångmönster
2. Tå- och hälgång
3. Rombergs prov
4. Finger-näsförsök
5. Nigsit
•
D = Medvetandegrad
Det finns flera olika skalor för att bedöma en patients vakenhetsgrad. De vanligaste skalorna är Glasgow Coma Scale (GCS) och Reaction Level Scale (RLS).
Glasgow Coma Scale - GCS
Med hjälp av GCS kan du bedöma hur och om patienten öppnar ögonen vid tilltal samt patientens motoriska och verbala respons. En patient som är helt medveten och som kan samarbeta kan ges max 15 poäng. Om poängen är 8 eller mindre innebär det att patienten är medvetslös.
Reaction Level Scale - RLS
Med RLS används verbal - och/eller smärtstimuli. Om patienten svarar på tilltal räknas det som RLS 1-3, vilket innebär att patienten är vid medvetande. En medvetslös patient svarar inte alls på tilltal. Beroende på i vilken grad patienten reagerar på smärtstimuli skattas RLS 4-8, där 8 innebär ingen respons på smärtstimuli.
L
•
Neurologisk undersökning i medicinhistoriskt perspektiv
Alla läkare förväntas kunna göra en neurologisk undersökning, det vill säga en undersökning som kan påvisa avvikelser i nervsystemets funktion. En sökning på Google med »neurologic examination« ger 89 400 000 träffar (som jämförelse ger »cardiac examination« 67 700 000 och »orthopedic examination« 52 700 000), och på Youtube finns massor av (mer eller mindre lyckade) filmklipp med förslag på hur den neurologiska undersökningen kan utföras.
Under 1900-talet har den neurologiska undersökningen beskrivits och modifierats i en rad stora böcker, varav praktverket är »The neurologic examination« av Russell N DeJong på över 1 000 sidor, utgiven i en rad upplagor efter 1950 (sjunde utgåvan 2013). Denna bok beskriver, utan överdrift, enligt förordet »in some detail« vad som är nödvändigt för en neurologisk undersökning. Hur den neurologiska undersökningen lämpligen ska utföras och vilka test som ska ingå finns det olika åsikter om,