Hur hög radioaktiv
•
Strålning finns överallt
Många förknippar strålning i första hand med radioaktivitet från kärnavfall. Men att strålning är så mycket mer, och finns runt omkring oss hela tiden, stod klart när Olga German föreläste på SKB:s Östhammarskontor.
Olga German, radioekolog från Vattenfall, föreläste om strålning på SKB:s kontor i Östhammar. Foto: SKB.
Vad är strålning egentligen? Och går det att leva utan att komma i kontakt med strålning? Det var några av de frågor Olga German både ställde och svarade på under kvällen. Hon är utbildad radioekolog och har arbetat som expert på området på Strålsäkerhetsmyndigheten, SKB och numera Vattenfall.
– Strålning är energi och värme, förklarade hon och visade var man kan påträffa strålningen. Strålning kommer från solen, från radon i byggmaterial eller i marken, från datorn och mobilen, från röntgenundersökningar, från solarium och brandvarnare med mera. Radioaktiva ämnen som avger strålning finns i små mängder i viss mat och inuti vår egen
•
Radioaktivt nedfall
Så sprids radioaktiva ämnen
Väder och vind sprider radioaktiva ämnen över stora områden
Kärnkraftverkens utsläpp av radioaktiva ämnen är normalt sett mycket små och har endast en liten effekt på miljön. De orsakar därför inga problem för jordbruket i vanliga fall. Men om det sker en kärnteknisk olycka eller en kärnladdningsexplosion kan större mängder radioaktiva ämnen spridas snabbt över långa avstånd med väder och vind innan de faller ner till marken.
Det här betyder att Sverige kan drabbas av utsläpp från kärnkraftverk som ligger långt bort. Ett exempel är olyckan i Tjernobyl 1986, då radioaktiva ämnen från kärnkraftverket snabbt spred sig till bland annat Sverige ända från Ukraina (dåvarande Sovjetunionen).
Myndigheter kartlägger var de radioaktiva ämnena har hamnat
När man har identifierat orsaken till radioaktivt nedfall, så börjar en period där olika myndigheter försöker kartlägga i vilken riktning de radioaktiva ämnena har spridits och var de har f
•
När kroppen utsätts för radioaktiv strålning
Läkare Johan Fagerudd berättar hur strålningen påverkar den mänskliga kroppen.
- Strålningen skadar vårt DNA, förklarar Fagerudd.
Hur mycket är mycket?
Som enhet för dosrater används mikrosievert per timme (µSv/h). 1000 mikrosievert = 1 millisievert (mSv).
Exempel på stråldoser:
0,01 mSv: Den dos patienten får under en tandröntgenfotografering
0,1 mSv: Den dos patienten får under röntgenfotografering av lungorna
2 mSv: Den dos kosmisk strålning en person som arbetar ombord på flygplan får under ett år
3,7 mSv: Den genomsnittliga dosen strålning en finländare får per år (radon i inomhusluften, röntgenundersökningar osv)
20 mSv: En datortomografiundersökning
50 mSv: Den största tillåtna dosen per år för en person som arbetar med strålning
6000 mSv: En dos som kan leda till döden om personen får den under ett dygn. En så stor dos kan en person få endast om han till exempel befinner sig nära platsen för en kärnvapenexpl