Hur göra kolsyra

•

Kolsyra – Vad är det egentligen? Och hur uppstår bubblorna?

Koldioxid i vatten kallas i dagligt tal kolsyra. Kolsyra är en kemisk förening som innehåller gasen koldioxid. Kolsyra bildas när koldioxid reagerar med en vattenlösning.

Koldioxid blir kolsyra
När man tillverkar kolsyrade drycker som exempelvis läsk pressar man under högt tryck ned koldioxid i vattenlösningen. Vattenlösningen binder då koldioxiden som gör att bubblorna stannar i vätskan. Det gör de genom att gasmolekylerna löser upp sig och lägger sig mellan vattenmolekylerna. Ett mycket litet antal av koldioxidmolekylerna reagerar också med en vattenmolekyl och blir till det som egentligen är själva kolsyrebubblorna. Tänk dig att en koldioxidmolekyl (CO2) tar OH från vattenmolekylen (H2O). Vattenmolekylens andra H sätter sig på ett O och då har en kolsyramolekyl bildats (H2CO3).

Varför rör sig bubblorna?
Kolsyrebubblorna rör hela tiden på sig eftersom de innehåller både positiva och negativa joner. De fungerar so

•

Ta en titt på modern bryggindustri, de använder samma metod för kolsyrade läskedrycker.

Riktigt öl (om man får säga) är "bottle conditioned" dvs efterjäsningen på flaskan/fatet skapar kolsyran, men efterlämnar också en bottensats.

De "rena" ölen, nästan alla "vanliga" lageröl och "mängdöl" är däremot "carbonated". Ölet, när det är klart, pastöriseras och blir sterilt, filtreras sedan för att bli riktigt rent och klart. Därefter fylls det till en "carbonation tank" där det långsamt och kraftigt kolsyras med munstycken från bottnen under visst tryck och temperatur, för att sedan direkt buteljeras.

Vissa eller många bryggerier använder koldioxiden som skapas vid jäsningen och "boostar" (pumpar in i tuber) denna för att senare sälja eller själva använda till kolsyresättning.

Boosting kräver en luftfiltrering genom aktivt kol för att ta bort dofter och endast ha kvar ren koldioxid, sedan en kraftig kompressor för att pumpa in koldioxiden i stora tryckbehållare.

Inget för en privatper

•

Kolsyra

Kolsyra (latinskt namn: Acidum carbonicum), divätekarbonat (engelska: Dihydrogen Carbonate), H₂CO₃, är en kemisk förening som uppkommer när koldioxid löser sig i vatten. Kolsyra är en mycket svag syra (pKa = 6,35) som inte kan koncentreras, eftersom koldioxid avges när vattenhalten blir för låg. Kolsyrans salter kallas karbonater.

Bland annat i livsmedelssammanhang och i vardagligt tal kallar man ofta gasen koldioxid för kolsyra, se koldioxid.

Jämvikter

[redigera | redigera wikitext]

I vattenlösning är kolsyra i kemisk jämvikt med löst koldioxid, som i sin tur är i jämvikt med koldioxid i gasform. De bubblor man ser i kolsyrade drycker innehåller alltså i själva verket koldioxid, och endast 0,01 procent av den "lösta" koldioxiden i en kolsyrad vätska finns i form av kolsyra/divätekarbonat^[1]. Eftersom kolsyra är en syra kan den också lämna ifrån sig en eller två positivt laddade vätejoner. Den negativt laddade jonen HCO₃^– kallas vätekarbonatjon