Hur går lobbying
•
Så fungerar lobbying i EU – forskaren Camilla Nothhaft förklarar
Lobbyism innebär att påverka en politisk beslutsprocess genom icke–institutionaliserade kanaler.
Oklart hur transparent lobbying är
Enligt Nothhaft har transparensen kring lobbying inom EU ökat kraftigt de senaste åren. Sedan 2011 har EU ett öppenhetsregister där organisationer som försöker påverka EU-beslut ska registreras – men det är frivilligt att registrera sig.
För att exempelvis få tillgång till vissa politiker måste lobbyister dock vara registrerade.
– Det har tillkommit ett flertal regleringar, men i praktiken vet vi inte hur stor effekt de faktiskt har, säger Camilla Nothhaft.
Risk att politikerna inte märker när lobbying pågår
Ännu viktigare än öppenhetsregistret och reglering av lobbying är att politikerna har hög integritet, menar hon.
– De måste klara av att hantera mängden lobbyister och klara av att hantera att ta in olika åsikter från olika sidor.
Enligt Nothhaft finns risk att politikerna
•
Lobbyism förklarad
Avsnitt (11:51 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om lobbyism. Lobbyism innebär att påverka beslutsfattare i en viss riktning, och bara i EU finns det drygt 30 000 lobbyister. Men lobbying är omtalat, kritiker menar att man genom lobbyism kan köpa sig mer inflytande medan andra ser det som en förutsättning för demokratin. I det här avsnittet förklarar vi vad lobbyism egentligen är, hur det skiljer att arbeta med lobbying i EU och i Sverige och vad som är lobbyismens demokratiska dilemma.
Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Senast uppdaterad: 24 september 2024
Spara som favorit
Publicerad: 24 september 2024
ANNONS
Liknande filmer och poddradio
Lik
•
Lobbying på två olika sätt
Till skillnad från i USA är ordet ”lobbying” idag i Europa fortfarande förknippat med något fult och oanständigt. Den 8 maj röstade Europaparlamentet för införande av nya uppföranderegler för EU-lobbyister. Man rekommenderar bland annat att det ska upprättas ett obligatoriskt register över lobbyister, att lobbyisternas finansiella situation redovisas, att europaparlamentarikerna redogör för vilka externa kontakter som tagits i lagstiftningsarbetet och att definitionen av ”lobbyist” breddas till att också omfatta facket, frivilligorganisationer och tankesmedjor.
Rekommendationerna är svaret på kommissionens så kallade transparensinitiativ. Detta syftar till att skapa lika hög grad av öppenhet och insyn i lobbyingarbetet som i USA.
Bryssel är idag världens näst största lobbyingstad efter Washington. Runt 15 000 personer tillbringar sina dagar och ofta kvällar med att söka påverka EU:s beslutsfattare. Gruppen är långt ifrån homogen och representerar inte e