Hur är man morbror
•
Släkt
- Uppslagsordet ”Farfar” leder hit. För orten, se Farfar (ort).
En släkt avser en eller flera familjer med gemensam förfader eller -moder. I sin snävaste definition betyder släkt en grupp vars genealogi och genetiska band (blodsband) är kända. Till släkten räknas ofta affinitiva relationer (ingifta) och adopterade.[1]Släktskap, släktband och släktrelationer avser förhållande mellan personer som gör att de tillhör samma släkt. Att vara släkt med någon är synonymt med att vara besläktad eller befryndad med vederbörande.
Släktskapstermer skiljer mellan svenska dialekter.
Etymologier
[redigera | redigera wikitext]Ordet släktskap är bildat till substantivetsläkt (ålderdomligt slägt), som på fornnordiska hade feminint genus och i sin tur kommer av fornnordiskans släkte, som härrör från lågtyskaslechte 'härkomst, släkt, familj'. Det har ytterst ett ursprung i det germanskaverbetslahan, 'slå', och har då förmodligen bildats till
•
Släktskapsrelation
En släktskapsrelation är en relation mellan två människor som är släkt, dvs. är direkt eller indirekt förenade genom blodsband eller äktenskap. Oftast används de kortare termerna släktskap eller släktband. Beteckningen släktsamband används i mera allmän betydelse, speciellt där relationen är komplicerad eller svårutredd. Exempelvis gällde i de gamla bondbyarna, att alla i byn ofta var mer eller mindre nära släkt med varandra, utan att man till vardags brydde sig om att precisera släktskapsrelationen. När det gäller fyrmänningar och ännu mer avlägsna släktingar nöjer man sig i praktiken ofta med att endast konstatera att det finns ett "släktsamband". Men nutida släktutredningar går ofta mycket längre än vad tidigare var fallet, när släktskap utreddes.
Behovet i Sverige av ett särskiljande namn uppstår ofta först, när någon lämnar bondbyn och sitt gamla -son-namn och flyttar till en stad och ett nytt yrke eller för högre studier. Ifall någon annan i slä
•
När man försöker reda ut hur olika släktförhållanden ska benämnas är det tämligen lätt att hålla med om uttrycket ”släkten är värst”. Mamma och pappa, mormor och morfar, farmor och farfar och kusiner är ganska entydiga släktförhållanden som det går att hålla reda på, men redan moster, morbror, faster och farbror kan ge upphov till olika tolkningar. Ännu värre blir det när vi går ytterligare en generation bakåt från far- och morföräldrar, och när vi kommer till släktleden efter kusiner är det kört. Det vimlar av sysslingar, bryllingar, tremänningar och ludenkusiner (härefter skrivet enligt uttalsformen ludikusiner) och både pysslingar och brysslingar får vara med på ett hörn. Till slut blir det så komplicerat att det bara finns trasslingar kvar. Men låt oss ändå försöka bringa ordning i kaos och reda ut hur det egentligen förhåller sig med alla kära släktingar.
Kvasifaster och kommesmoster
Ordböckerna ger i vissa fall klara besked om hur de olika släktskapsförhållandena ser ut i