Hur bedöms suicidrisk
•
Suicidnära patienter
Riskfaktorer
- Tidigare suicidförsök
- Depression och bipolär sjukdom
- Psykossjukdom
- Missbruk/beroende
- Neuropsykiatriska tillstånd
- Personlighetsstörning
- Långvarig/kronisk ätstörning
- Somatisk sjukdom
- Ärftlighet
- Utlandsfödd
- Ålder
- Kön
- HBT– personer
- Kriminalvård
Tidigare suicidförsök
Tidigare suicidförsök är den enskilt viktigaste riskfaktorn för suicid (6). Bland patienter som sjukhusvårdats på grund av suicidförsök har man funnit att risken att avlida genom suicid är 30-40 gånger förhöjd jämfört med risken för övriga befolkningen och att den kvarstår under flera decennier. Risken är högre hos psykiskt sjuka patienter som gjort ett eller flera suicidförsök, särskilt vid schizofreni, bipolär och unipolär affektiv sjukdom, men riskökningen ses också i övriga grupper av kliniskt signifikanta psykiska störningar (7, 8). Den är också högre hos personer som har använt en våldsam metod (9) eller på annat sätt visat att de haft hög suicidavsikt,
•
Strukturerad klinisk bedömning av suicidrisk
Material
Suicid - Patientsäkerhet, Socialstyrelsen
Självmordsriskbedömning, Deplyftet
Suicidalitet hos vuxna – akut bedömning/hantering, Regional riktlinje Västra Götalandsregionen (pdf, ny flik)
Konsten att rädda liv – till dig som jobbar inom vården, kort film
Kontakter
Bris - Barnens rätt i samhället, telefon 116 111
Jourhavande medmänniska, telefon 08-702 16 80
Jourhavande präst, telefon 112
Mind Självmordslinjen, telefon 90 101 eller chatt på mind.se
Informationsmaterial för individen själv och närstående
Fakta och råd, 1177 Vårdguiden
Att ge stöd till någon med självmordstankar, för närstående/anhöriga och personal, 1177 Vårdguiden
Suicidstegen – ett sätt att identifiera suicidrisk, Nationellt kliniskt kunskapsstöd (pdf, ny flik)
SuicideZero, ideell organisation
Mind, ideell förening
Betaniastiftelsen, Sorgen efter den som inte orkade leva (närståendeinformation till den som mist en person i självmord)
•
Suicidnära patienter
Handläggning vid behandling
Riktlinjer för handläggning av patienter med suicidrisk inom primärvård
Primärvårdens breda kontaktytor mot befolkningen ger, liksom tillkomsten av psykosocial kompetens på vårdcentralerna, ökade möjligheter till förbättrad upptäckt och behandling av suicidnära tillstånd. Samtidigt finns en underdiagnostik av tillstånd som medför ökad risk för suicid som depression, alkoholproblem, ångest, personlighetssyndrom och annan psykisk sjuklighet.
Bemötande av suicidnära patienter
Ett empatiskt bemötande är förutsättningen för att patienten ska våga berätta om sina tankar och problem. Bemötande utan engagemang kan leda till att patienten bryter kontakten med vården och/eller gör ett nytt suicidförsök. Starka känslor av skam, hopplöshet, förtvivlan, besvikelse och ilska hos patienten kan leda till att patienten drar sig undan eller uppvisar en aggressiv attityd, vilket också är faktorer förknippade med en högre suicidrisk.
Starka känsloy