Hur börjar man prata
•
#44 Konsten att samtala
Förra veckan skrev jag om npf och vänskap. Bakgrunden är att många med npf har svårigheter att få och behålla vänner. Det är som att det finns ett hemligt språk i hur man ska vara med varandra.
Genom att skriva om detta hoppas jag att det dolda blir mera synligt så att du får syn på det ni kan träna lite mer på tillsammans. För det som är svårt just nu behöver inte vara det längre fram. Glöm inte att npf är utvecklingsrelaterat!
Detta blogginlägg fortsätter på temat vänskap. Idag handlar det handlar om samtal – en viktig grundpelare i all social samvaro.
Hur gör man när man samtalar?
När man börjar fundera på vad som sker i ett samtal, så inser man hur komplext det är. Här finns många olika delar som kan vara svåra att förstå sig på om ingen förklarar och visar.
Vad ska jag säga? När? Och på vilket sätt? När ska den andra prata? Hur gör jag då för att lyssna på ett bra sätt? Hur ska jag förstå den andre? Hur vet jag när det blir min tur att säg
•
När börjar barn prata? – En guide till barns talutveckling
Milstolpar för barns talutveckling:
Varje barn utvecklas i sin egen takt, och det är viktigt att komma ihåg att det finns en variation när det gäller när barn börjar prata. Här är några viktiga milstolpar för talutveckling hos barn:
1. Joller (pratglädje):
Redan vid 6 till 8 månaders ålder börjar barnet göra konsonantljud som "ba-ba" eller "ma-ma". Detta joller är ett tidigt tecken på att barnet utforskar sin röst och övar på att använda sina talorgan.
2. Enstaka ord:
Vid cirka 12 månaders ålder kan barnet börja säga enstaka ord som "mamma", "pappa" eller "hej". Dessa tidiga ord kan vara viktiga för att identifiera viktiga personer och uttrycka grundläggande behov och önskemål.
3. Tvåordsfraser:
Från 18 till 24 månaders ålder kan barnet börja kombinera två ord för att göra enkla meningar, som "mer mjölk" eller "titta hund". Detta är en spännande fa
•
Flerspråkiga barn En tredjedel av alla barn i Sverige i åldern 0-5 år har minst en förälder med annat modersmål än svenska. Tidigare trodde man att flerspråkighet var förvirrande för barn och senarelade språkutvecklingen, men nutida forskning har visat att så inte alls är fallet. Flerspråkiga barn har inte språkstörningar eller långsam språkutveckling jämfört med barn som växer upp med ett språk. Ordförrådet kan vara lite mindre i det ena språket till en början, eller delas upp mellan de olika språken, så att den totala summan ord barnet kan är jämlikt det hos andra barn i samma ålder. Flerspråkiga barn som länge mött båda eller samtliga sina språk utvecklar också förmågan att behärska olika språkliga normer och kan växla fritt mellan dem. Detta är en enorm styrka i längden. Om du har ett annat modersmål än svenska, fortsätt tala det med ditt barn. Om ni inte alls talar svenska i hemmet kan det ta lite längre tid för ditt barn att lära sig svenska, men genom att regelbundet låta di