Hur man löser upp
•
En av de allra vanligaste typerna av blandningar är lösningar som finns nästan över allt. Så vitt skilda saker som matolja, saft, saliv, fluorskölj, urin, mässing och utandningsluft är alla exempel på viktiga lösningar från vardagen. Men vad innebär egentligen begreppet ”lösning”? För att förstå begreppet ska vi nu titta på ett exempel.
Blandar du socker med vatten kommer du att märka att sockret delar upp sig i mindre bitar för att till sist ”försvinna” i vattnet. Egentligen försvinner det dock inte på riktigt – om du smakar på blandningen kommer du fortfarande kunna känna sockrets söta smak. Det som händer är i stället att vattnets molekyler krockar med sockret och griper tag i det så att det delar upp sig i sin minsta enhet, sockermolekyler, som är så små att de inte syns. Detta kallar man för att sockret löser upp sig. Det vi får då är ett exempel på en lösning.
En lösning innehåller små partklar av ett ämne (joner, molekyler eller atomer beroende på vilket ämne det rör
•
Ekvationslösning
I det här avsnittet bygger vi vidare på vad vi tidigare lärt oss om formler och ekvationer, och går igenom ett antal exempel på hur man löser ekvationer. Allt i följande avsnitt är en repetition, men det är väl värt att gå igenom då det är viktigt att man kan lösa ekvationer. Vi studerar hur en ekvationslösning går till, det vill säga hur man kan räkna ut vilket värde en variabel i en ekvation måste ha för att ekvationen ska stämma.
Enkla ekvationer
Vi börjar med att formulera en ekvation utifrån en konkret situation.
Låt säga att vi har varit i affären och köpt bananer för \(36\) kronor. Vi vet att priset var \(6\) kr per kg, så kan vi räkna ut hur många kilo bananer vi har köpt. Om vi betecknar antalet kilo bananer vi köpt med \(x\), så kan vi ställa upp en ekvation som beskriver förhållandet:
$$6x=36$$
Ekvationen ovan kan man alltså tolka så här:
Vi har köpt \(x\) kg bananer, varje kg bananer kostar \(6\) kr och totalt kostade bananerna \(36\) kr.
T
•
Lösningar och lösningsmedel
De här två glasen innehåller olika vätskor. Det första innehåller vatten, det andra, olja. Vi lägger i en sked socker i varje glas, rör om och ser vad som händer. Vi börjar med vattnet. Efter att vi rört om verkar sockret ha försvunnit!
Vad är det som har hänt? Sockermolekylerna som bygger upp sockerkornen kan binda till molekylerna i vattnet. Det får sockermolekylerna att åka isär och sprida ut sig i vattnet. När sockret ser ut att försvinna säger vi att det löser sig i vattnet. Hur noga vi än tittar på blandningen, kan vi inte se de enskilda delarna.
Blandningen är homogen. En homogen blandning kallas också för lösning. Vi gjorde den här lösningen genom att lösa upp en liten mängd socker i en större mängd vatten. Många lösningar kan göras på det sättet: en liten mängd av ett ämne – ett lösligt ämne – löses upp i en större mängd av ett annat ämne – ett lösningsmedel. Ett lösligt ämne löser sig i ett lösningsmedel, och bildar en lösning.
I