Hur många aktiva kloster
•
Få kvinnor vill bli nunnor
Få vill bli nunna i Sverige i dag och vid flera kloster står platser tomma. Men syster Else-Marie är inte orolig för klostrens framtid.
– Det är kyrkan, inte klostren som har evigt liv. Om Gud vill, finns de kvar, säger hon.
Att bli nunna är ingenting som tycks locka unga kvinnor i dag, enligt systrar vid fler av de kloster och ordnar som TT talat med. Medan det under vissa perioder i historien varit rusning till klostren, har svenska kloster i dag få kandidater per år.
Hos Dominikansystrarna i Rögle kloster utanför Lund har man bara någon enstaka sökande om året, berättar syster Else-Marie. Här står två platser tomma efter att två av klostrets systrar avlidit. Men att så få vill bli nunnor är inget som bekymrar henne.
– Klostrets framtid ligger i Guds händer. Blir det inga systrar kvar och de måste stänga huset kan jag alltid hitta kloster i Frankrike, säger hon.
När syster Else-Marie själv vid 21 års ålder gick i kloster 1959 var det mång
•
Tusen och en frågor
Förlåt, det blev fel på en nolla (nunnor är inte så bra på att räkna), det var visst hundra och en fråga i stället!
Dessa frågor är ställda till och besvarade av Sr Patricia (+ liten benägen inblandning av hennes abbedissa) Ännu har vi inte lyckats rangordna frågorna i "svårighetsgrad", så rena barnfrågor samsas med vuxenfrågor. Vill Du bara veta svaret på några få frågor kan Du lättast välja bland och klicka på ämnesgrupperna, som vi anger här nedan, så slipper Du att läsa samtliga frågor.
Vilka är vi?
Klädedräkten
Arbete, sysselsättning, fritid
Den heliga Birgitta
Det dagliga livet i klostret
Om klosterliv över huvudtaget
Regler
Klosterlöftena
Hur vi bor
Tron
Försörjning
Klausur, hemresor
Kontakt med yttervärlden
Klosterkallelsen
Förhållandet till andra trossamfund
Om lögner - förlåt!
Upp
Vilka och hur många vi är, var vi kommer från
Hur många nunnor är ni? Vi är just nu (januari 2015) åtta systrar. Vilka länder kommer n • Kloster i Sverige har existerat sedan medeltiden inom kyrkan i Sverige. Nunnekloster, även känt som kvinnokloster, var den första typ av katolska kloster som grundades i Sverige, när Vreta kloster inrättades efter att kung Inge den äldre och hans drottning Helena donerat jordbruksmark till förmån för ett kloster omkring 1110.[1] Troligen var klostret till en början ett benediktinskt nunnekloster och övergick först så småningom till cisterciensorden. Under senare delen av 1100-talet samt under 1200-talet växte antalet nunnekloster i landet, och vid 1500-talets början beräknas det ha funnits omkring 300 nunnor fördelade på elva nunnekloster.[2] Fyra av dessa kloster låg på Östgötaslätten, förutom Vreta kloster även klostren i Askeby (1100-talet), Skänninge och Vadstena. De första kända munkklostren i Sverige grundades senare än kvinnoklostren, och de första klostren för
Kloster i Sverige
Historik
[redigera | redigera wikitext]Medeltiden
[redigera | redigera wikitext]