Hur många fakulteter

  • Fakultet gu
  • Fakulteten
  • Fakultet universitet
  • hur många fakulteter

    • •

    Fakulteter

    mainArticlePageLayout

    { "dimensions": [ { "id": "department.categorydimension.subject", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Keywords", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Person", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Tag", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "localcategorytree.su.se", "name": "Lokala kategorier för www.su.se", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Keyword", "name": "Keywords (Webb 2021)", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} } ] }

    •

    Fakultet

    En fakultet är en organisatorisk enhet vid en högskola eller ett universitet. Fakulteten har vanligen det högsta ansvaret för forskning och utbildning inom en ämnesgrupp.

    Medeltida fakulteter

    [redigera | redigera wikitext]

    Fakultetsbildning beskrivs ofta utifrån undervisningen vid Paris universitet under tidig medeltid. Vid palatsskolan samt katedralskolorna vid Notre-Dame de Paris och Sainte-Geneviève fanns grundläggande undervisning i grammatik, retorik och dialektik (trivium) samt aritmetik, geometri, musik och astronomi (quadrivium). Tillsammans utgjorde dessa ämnen de fria konsterna. Examen i dessa ämnen blev ett krav för att gå vidare till högre studier. Studenterna var indelade i nationer, härstammande från en tidigare indelning efter provinser. Nationerna var fyra till antalet - den franska, normandiska, pikardiska och engelska (senare kallad den germanska) - och utgjorde tillsammans den filosofiska fakulteten. Varje nation leddes av en procurator och en re

    •

    Permutationer

    I det förra avsnittet bekantade vi oss med multiplikationsprincipen, som kan användas när vi ska beräkna på hur många olika sätt vi kan göra på varandra följande val.

    I det här avsnittet introducerar vi begreppet permutation och i vilka situationer dessa förekommer, och lär oss hur vi kan beräkna antalet permutationer. Kunskap om hur vi beräknar antalet permutationer kommer vi även att använda oss av i nästa avsnitt, då vi beräknar antalet kombinationer.

    Permutationer

    Tänk dig att det står tre olika böcker på ett hyllplan i en bokhylla. På hur många olika sätt kan du ordna dessa böcker bredvid varandra på hyllplanet?

    Vi kan tänka så här: en av böckerna kommer att stå längst till vänster, en i mitten och en längst till höger. Om vi börjar med att välja vilken av de tre böckerna som ska stå längst till vänster, har vi alltså tre böcker att välja på. När vi sedan har valt den bok som ska stå längst till vänster återstår två böcker;  en av dessa två böcker ska stå