Hur många konsonanter
•
Konsonant
En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkljud som bildas genom en markant förträngning eller total avspärrning av svalget och munhålan.[1] Ett annat ord för konsonant är medljud.
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Det finns sex olika typer av konsonantljud: pulmonisk-egressiva (eller pulmoniska), som är de vanligaste och vars ljud bildas genom utandning; två varianter glottala: ingressiva och egressiva; samt velar-ingressiva, som oftast går under namnet klickljud. Alla utom de pulmonisk-egressiva går under samlingsnamnet icke-pulmoniska konsonanter.
De pulmonisk-egressiva konsonanterna klassificeras efter artikulationssätt (på vilket sätt de produceras), artikulationsställning samt närvaro eller frånvaro av stämton. Artikulationsställningen är en kombination av artikulationsställe (den plats förträngningen sker) och artikulator (den rörliga del som skapar förträngningen). När till exempel konsonanten [k] bildas närmar sig tungryggen (a
•
Konsonantkluster
Konsonantgrupp, konsonantklunga eller konsonantkombination uppstår när flera konsonantljud avlöser varandra i ett ord, utan mellanliggande vokal. Begreppet gäller språkljud och inte stavning. De nio konsekutiva konsonanterna i ”Borsjtjschlager” utgör en konsonantklunga av längd fem (”r”, ”sj”, ”tj”, ”sch” och ”l”). Det finns språk, i vilka inga konsonantklungor alls existerar, exempelvis hawaiiskan, som i orden Honolulu, Niihau, Kauai, Oahu, Molokai, Lanai, Kahoolawe och Maui. I språk som serbiska förekommer exempelvis srpski (som betyder just serbiska) med fem konsonanter i rad, men där är r:et stavelsebildande, dvs det utgör kärnan i en stavelse.
I svenskan
[redigera | redigera wikitext]Konsonantgrupper finns naturligt i svenskan med maximalt tre konsonanter i rad. I ords början är det första ljudet i samtliga fall en frikativa, ett s: språk, sträng, spricka, etc. När konsonantgruppen förekommer genom tillförandet av suffix kan konsonantgrupp
•
Vokaler och konsonanter
De enskilda bokstäverna kan delas upp i vokaler och konsonanter. Du får här lära dig vilka vokalerna respektive konsonanterna är i alfabetet och även vad som skiljer vokaler och konsonanter åt.
Vokaler
Det finns nio vokaler i svenska språket. Dessa brukar ibland delas upp i mjuka och hårda vokaler. Vi ska först lära oss vokalerna och sedan även gå igenom vad som menas med mjuka och hårda vokaler.
Vokalerna i svenskan är: a, e, i, o, u, y, å, ä och ö.
Mjuka och hårda vokaler
Ibland delas vokalerna upp i mjuka och hårda.
Hårda vokaler: a, o, u och å.
Mjuka vokaler: e, i, y, ä och ö.
Anledningen till att det heter mjuka och hårda vokaler är att konsonanten före vokalen har olika egenskaper. Till exempel är konsonantljudet i ordet ge mjukare än det är i ordet ta. Konsonantljudet i ordet ge är mer utdraget än i ordet ta. Ibland är det endast små skillnader som är svåra att urskilja. Till exempel som i ja