Hur kallt blir sjövatten
•
Skiktningen i Östersjön
Östersjön är starkt skiktad, både av salthalt och temperatur. Dessa omständigheter gör Östersjön till ett unikt hav som skiljer sig från sjöar och oceaner. I insjöar är skiktningen av vatten huvudsakligen säsongsmässig temperaturskiktning. I oceaner uppstår skillnaderna i densitet främst på grund av förändringar i temperatur och tryck, eftersom förändringarna i salthalten är små. Östersjön har dock en stark och permanent tvåskiktsstruktur av salthalt och en temperaturskiktning som förändras med årstiderna.
Havsvattnets densitet beror på temperatur, salthalt och tryck. Sötvatten är mest tät i temperaturen vid 4 °C. Ju saltare vattnet är, desto lägre är temperaturen för den maximala densiteten. Detta innebär att ökningen av salthalten minskar temperaturen på den maximala densiteten. Till exempel, när salthalten är 12 ‰, är temperaturen för den maximala densiteten 1,45 °C. Eftersom tätare vatten strävar ner, densitetens beroende av temperatur och salthal
•
Vattentemperatur i sjöar
Vatten har den unika egenskapen att det är som tyngst vid fyra grader Celsius. I och med årstidsväxlingarna driver det här en omblandning av vattnet i sjöar. Denna cirkulation påverkar vattnets kvalitet och är ofta en förutsättning för att livet i sjöarna ska må bra.
Temperaturskiftningarna under året driver cirkulationen
Nedan beskrivs övergripande hur de olika årstiderna påverkar sjöns skiktning och cirkulation. Detta varierar naturligtvis mellan var i Sverige sjöarna ligger. I södra Sverige uteblir isläggning ofta. Sjöars storlek, djup, siktdjup, utsatthet för vind och genomströmning påverkar också hur vattnet blandas.
På vintern är det varmast vid botten
Om det är kallt på vintern kyls ytvattnet av och blir lättare än det djupare vattnet. En skiktning uppstår. När ytvattnet fortsätter kylas, lägger sig isen om temperaturen når under 0 grader och förhållandena är de rätta.
Under vintern kan temperaturen öka i sjöns djupare delar på gr
•
Temperatur i havet
In och ut genom ytan
Haven värms framför allt upp från ytan och kyls av samma väg. När solen här hemma på våren börjar stå högre på himlen värms både land och hav upp av solens strålar. Framåt hösten när solen står lägre blir värmeutstrålningen istället större och dessutom blandas kyligare djupvatten upp via höststormarna.
Vid havsytan är därför variationerna stora här, från sköna badtemperaturer på sommaren till så kallt vatten att det fryser till is i stora områden på vintern. Variationerna i djupvattnet är dock mycket mer blygsamma. Hit når varken solens strålar eller vindens inverkan.
På andra håll i världen där solhöjden inte varierar så mycket över året och vindarna har ett annat årstidsmönster varierar temperaturen vid ytan mycket mindre. Så är fallet exempelvis i tropiska vatten.
De allra varmaste havsområdena hittas vid ekvatorn i västra Stilla havet. Mer om vilken påverkan detta har på den storskaliga cirkulationen i atmosfären samt hur temperat