Hur säger man palladium
•
Jakten på en av världens dyraste metaller utökas i Storsjö kapell
– Fyndigheten är den största i Sverige. Förutom i Sverige finns fyndigheter i Ryssland – och hur det är där vet vi ju – och i Sydafrika, säger ordförande Jan Ola Larsson till SVT Jämtland.
Bolaget prospekterar också efter guld och koppar.
Dyrare än guld
Bolaget har under året genomfört borrning på 28 ställen i trakten och nu utökar man alltså prospekteringsrättigheterna då fynden i området ser mycket lovande ut, enligt ordförande för Pallas Metals Jan Ola Larsson.
Det är i första hand palladium som bolaget söker efter, men även guld och koppar. Palladium hör till en av världens mest sällsynta – och därmed också dyraste – metaller. Priset just nu i oktober 2022 uppgår till runt 582 000 kronor per kilo, mer än guld (460 000 kr)
Pallas Metals som ägs av ett kanadensiskt bolag har gjort undersökningar i området i flera år. Ifjolsomras gjordes exempelvis flygundersökningar.
Det senaste året har en kanadensisk
•
Guld
Guld som ska arbetas till smycken måste ingå legering med andra metaller för att få tillräcklig styrka.
100 procent rent guld är detsamma som 24 karat. Rent guld utan inblandning kallas för finguld och förekommer mest i form av tackor av varierande storlek. När rent guld legeras, det vill säga blandas med andra metaller, blir guldhalten lägre. Vid 37,5 procent guld är finhalten 9K. Ädelmetallarbeten med lägre finhalt räknas inte som guld. De får inte säljas som guld i Sverige och får inte heller ha stämplar som gör att de kan förväxlas med guldföremål.
Det man i dagligt tal kallar för äkta guld är en legering bestående av minst 9K motsvarande 375 tusendelar finguld. Det ska vara lika mycket guld rakt igenom – inte bara på ytan. Man kan inte se på ett ädelmetallarbete hur mycket guld det innehåller och inte heller känna det på vikten; färg och lyster kan uppnås genom polering och/eller ytbeläggning. Det räcker inte med att finhalten stämplats in för att halten av guld ska go
•
palladium inte ädelgas?
Varje skal innehåller egentligen ett antal ”underskal” som kan hålla 2, 6, 10 eller 14 elektroner. När man fyller dessa underskal helt i valensskalet så blir atomerna mindre reaktiva. Ämnena i de tre första perioderna har bara tillgång till underskal som kan hålla 2 eller 6 elektroner. Fyller man det ena skalet med 2 elektroner får man en stabil struktur, dvs ädelgasen helium. Fyller man även det andra skalet så har man fått 8 elektroner totalt och det kallas för ädelgasstruktur eftersom samtliga ädelgaser utöver helium har detta antal elektroner i sitt valensskal.
Det blir lite mer komplicerat när man kommer in i fjärde och efterföljande perioder. Då kommer även skalen som kan hålla 10 och sedan även 14 elektroner in i bilden. För att göra det extra komplicerat så kan dessa skal fyllas i olika ordning. Det beror på att atomkärnorna innehåller olika antal protoner så attraktionen mellan dessa och elektronerna varierar från fall till fall. Ibland