Hur stora är kolonilotter
•
Kolonilotter - allt du behöver veta!
Ordet “koloni” kommer från italienskan och betyder “odlare” (från latinets colonia; odlare eller nybyggare). Under 1800-talet hade Europas städer växt och var trånga. Människor bodde i smuts och misär, bostadsbristen var stor och trångboddheten utbredd. Det var även brist på frukt och grönsaker. I Tyskland anlade staterna koloniområden i utkanterna av städerna som var främst till för mindre bemedlade människor, ofta med stora barnkullar.
1895 startades Sveriges första koloniförening "Pildammskolonin" och trenden spred sig först i Skåne och Malmöområdet. Livet på kolonin lyftes fram som friskt, sunt, ekonomiskt och ett socialt alternativ till överklassens sommarresidens. Satsningar på kolonilotter vände sig till arbetarklassen med en fostrande tanke som även skulle främja folkhälsan. Områdena betraktades mellan första och andra världskriget som en tillgång för samhället genom att öka graden av självförsörjning. Idag finns cirka 300 kol
•
En kolonilott är en jordlott på omkring 200-500 kvadratmeter. Den ligger inom ett koloniträdgårdsområde, som är avsett för odling. Marken arrenderas av kommunen och koloniträdgårdsföreningen har ansvar för att sköta den gemensamma anläggningen, till exempel vägar, vatten och avlopp. En koloniträdgård får ha en kolonistuga och enklare växthus, medan en odlingslott ofta är lite mindre och inte har någon byggrätt.
Vad ska man tänka på om man funderar på att skaffa koloni- eller odlingslott, eller kanske redan har tagit steget att skaffa en? Jag frågade Ulrika Flodin Furås, som arbetar som chefredaktör på Koloniträdgårdsförbundets tidning Koloniträdgården, och som också arbetar praktiskt med odlingar och att starta upp stadsodlingar av olika slag. Hon har designat flera museiträdgårdar, odlingar vid bostadsfastigheter, köpcentrum och hotell. Sedan 2015 har hon också varit medodlare på en kolonilott, och står i intressekö till en egen kolonilott sedan 2016.
Vad odlar du på kol • Nu är säsongen i gång på kolonilotterna och många jobbar hårt med lökar och sättpotatis. Genom historien har kolonilotternas funktion i städerna förändrats, och de har setts som en lösning på allt från matbrist till superi. För bara ett par decennier sedan sågs kolonilotterna som en rest från en svunnen tid, men nu skjuter intresset för att ha lott i höjden. Vår tids utmaningar i form av hotad biologisk mångfald och klimatförändringar har gett kolonilotterna en delvis ny funktion i städerna, menar Fredrik Björk, miljöhistoriker vid Malmö universitet. Han forskar om koloniträdgårdarnas historia i Sverige, en berättelse som går tillbaka till slutet av 1800-talet. − Det var då den organiserade kolonirörelsen växte fram, men egentligen har vi odlat i stadsmiljö ända sedan vi började bosätta oss i städer, säger han. Kolonirörelsen grundades i Tyskland för omkring 150 år sedan och kom till Sverige via Danmark. De första svenska koloniträdgårdarna etablerade
Det sunda livet på lotten