Hur simmar räkor
•
Äkta räkor
Äkta räkor (Caridea) är en infraordning i ordningen tiofotade kräftdjur (Decapoda) och omfattar flera tusen (minst 2500) arter, som nordhavsräka, sandräka och tångräka. Trivialnamneträka används dock även för flera andra frisimmande, långsmala kräftdjur.
De flesta arter inom infraordningen lever i haven, men omkring en fjärdedel påträffas i sötvatten. Många har stor ekonomisk betydelse för människan, framför allt som mat. I Sverige förekommer 35 arter i sex familjer.[1]
Anatomi
[redigera | redigera wikitext]Bilden visar den yttre anatomin hos sandräkan, en typisk räka inom infraordningen Caridea. Kroppen består av två delar: den främre delen, cephalothorax, som är en sammansmältning av huvud och mellankropp, samt den bakre delen, abdomen som är långsmal och muskulös. Skalet som skyddar cephalothorax kallas carapax och är hårdare än skalet på andra delar. Under det finns gälarna. Mundelarna alstrar en vattenström under carapax genom gälarna. Från car
•
Hur rör sig räkor i vattnet?
Räkor simmar genom att använda sina simmare. Swimmerets är små, paddelliknande bihang som ligger på undersidan av räkans mage. De är främst designade för att hjälpa räkorna att balansera, samt att röra sig i vattnet, fånga upp mat och rengöra kroppen.När räkan tänker simma börjar den med att fästa sig på ett underlag med hjälp av sina gångben. Detta ger en stabil bas och hjälper den att behålla balansen när den börjar simrörelserna.
När den väl är fäst börjar räkan slå sina simmar snabbt och på ett koordinerat sätt. Varje simmare består av en serie sammanfogade segment, vilket möjliggör flexibilitet, såväl som små hårliknande strukturer som kallas setae, som ökar motståndet.
Simmarnas snabba slagrörelser genererar dragkraft och driver räkan framåt genom vattnet. När simmaren rör sig skapar setae motstånd mot vattnet, ger lyft och hjälper räkan att hålla sig flytande.
Dessutom hjälper simmararna också räkan att ändra riktning medan de simmar,
•
Räkor
Text och foto (om ej annat anges): Kjell Fohrman
Text Kjell Fohrman
Goldmedlemmar kan klicka upp alla foton till fullformat Vi har valt att dela upp de olika sötvattensräkorna i två huvudgrupper utifrån vilken familj de tillhör. Dels familjen Atyidae och dels familjen Palaemonidae.
Först kommer Atyidae (bl.a. släktena Caridina, Neocaridina, Atya, Atyopsis)
Efter det avsnittet följer Palaemonidae (bl.a. släktena Macrobrachium, Leander, Palaemontetes, Palaemon, Natantia).
ATYIDAE
Familjen Atyidae innehåller ca. 15 olika släkten som sedan tillsammans innehåller ca. 150 olika arter. Idag förekommer det också ett ganska stort antal avelsformer.
Familjen Atyidae har vi valt att dela in i två grupper:
- Caridinaräkor (bl.a. släktena Caridina och Neocaridina)
- solfjädersräkorna (bl.a. släktena Atya och Atyopsis)
”CARIDINA”
Den särklassigt största släktet i gruppen är Caridina med ungefär 120 arter. De allra flesta Caridina-arter förblir ganska små (max.storl