Hur träd överleva vintern

Om man som växt är van vid Medelhavsklimat kan en lång, mörk och kall svensk vinter vara en rejäl utmaning. Att bara lämna dina växter därhän är därför med största sannolikhet en dödsdom. Men med lite omsorg och koll på termometern kan du lyckas få dina gröna vänner att frodas även nästa sommar.

Kort och gott kan Medelhavsväxterna delas upp i tre grupper:

Grupp 1
Hit hör: pelargon, bougainvillea, agave, hibiskus och många suckulenter typ aloe, trädtaklök samt alla typer av krukväxter som haft sommarlov utomhus samt chili med frukter kvar.

De ska in först. De är frost­känsliga och tål inte minusgrader. Senast när nattemperaturen sjunker ner mot fem plusgrader ska de tas in.

• Rensa från vissna löv, och klipp ned dem som blivit för stora.
• Håll jorden ganska torr och vattna bara sparsamt med svag dos näring under vintern.
• Placera växterna vid ett fönster och tänd växtbelysning dagtid klockan 7-21, vanlig lysrörsarmatur går fint men d

  •

  Växterna på vintern

  Hur gör vi människor för att klara vintern? Vi tar på oss extra kläder i flera lager för att klara kyla och isiga vindar och vi värmer upp våra hus för att få en lagom inomhustemperatur. Men hur gör växterna för att överleva vintern? Växterna har olika strategier för att klara vintern. När marken fryser kan de inte längre suga upp vatten och de riskerar torkskador. Ett tjockt snölager kan isolera från kyla och hjälpa växterna att klara vintern, men snön kan också tynga ner och bidra till att träd bryts sönder.

  Mål med arbetsområdet ”Växterna på vintern”

  Eleven ska:

  • Känna till varför det blir problematiskt för växterna på vintern och vilka strategier de har för att överleva
  • Känna till hur olika material isolerar mot kyla
  • Känna till vad allemansrätten säger om eldning
  • Känna igen några vanliga träd på vintern via knoppar och bark

  Hanna och Hannes

  Fyll två flaskor (Hanna och Hannes) med handvarmt vatten. Mät temperaturen. Sätt på Hannes kläder,

  •

  Förvånansvärt lite är känt om hur träden anpassar sig till vintern

  Att trädens löv blir gula eller röda under hösten vet de flesta, men det är anmärkningsvärt lite forskat om varför bladen byter färg och hur träden vet när det är höst. En av få forskare i världen som ägnat sig åt dessa frågor är Stefan Jansson, genetiker vid Umeå universitet och professor i växters cell- och molekylärbiologi.

  En anledning till att det inte forskas speciellt mycket på trädens strategier inför hösten är att det kan vara ganska frustrerande och tidsödande.

  – Vi kan i stort sett bara göra ett experiment per år, berättar Stefan Jansson, som hittills framför allt forskat på aspar. Misslyckas vi är det bara att vänta till samma period nästa år. Därför är det nästan ingen annan som är så dum att de forskar på detta.

  Man kan tycka att det borde räcka att bara skriva ner i en kalender när man ser att trädkronorna blir gula, men så enkelt är det inte. När bladen ser gula ut har nedbrytnin