Reporäntan hur funkar
•
Senast uppdaterad: 2025-01-29
Riksbanken beslutade i januari att sänka styrräntan till 2,25 procent. Räntan har sänkts snabbt med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan i maj. Dessa sänkningar har haft en positiv effekt på ekonomin, och inflationen bedöms ligga i linje med inflationsmålet på omkring 2 procent. Dock har räntesänkningarna ännu inte fått fullt genomslag på efterfrågan i ekonomin. Beslut om framtida ränteförändringar kommer att påverkas av den svenska ekonomins återhämtning samt utvecklingen i omvärlden.
Riksbankens styrränta (som tidigare hette reporäntan) används för att öka eller minska efterfrågan i ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker Riksbanken motverka svängningar i konjunkturen så att inflationen hamnar på inflationsmålet.
Riksbanken har sedan 1993 som sin huvuduppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Sedan 1999 är detta också lagstadgat. Kravet att hålla ett fast penningvärde
•
Vad är styrränta?
Styrränta, tidigare kallad reporänta, är den ränta Riksbanken använder vid kortsiktig utlåning till marknadsbanker. Den syftar främst till att reglera tillgång och efterfrågan i samhällsekonomin, och har även en direkt inverkan på dig som konsument. Här kan du läsa mer om hur styrräntan fungerar och vilken effekt den har på såväl samhällets som din enskilda ekonomi.
Styrränta – definition och förklaring
Styrränta är den ränta vanliga marknadsbanker – det vill säga privat- och företagsbanker – får låna eller placera pengar till hos Sveriges Riksbank. Den bestämmerhur mycket bankerna får betala för att låna pengar av staten, och hur mycket avkastning de får för att, i utbyte mot värdepapper, låna ut pengar till staten.
Fram till nyligen hette styrräntan officiellt reporänta, från ett engelskt slanguttryck för återköpsavtal. I juni 2022 ändrades dock namnet till styrränta i syfte att tydliggöra hur räntan används och att den styr hur marknadsräntor
•
Styrräntan påverkar penningpolitiken i Sverige
Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige, vilket i sin tur påverkar efterfrågan i svensk ekonomi och därmed också inflationen. Styrräntan hette tidigare reporäntan.
Hur fungerar styrräntan i praktiken?
Jo, styrräntan påverkar bankernas in- och utlåningsräntor. En låg styrränta ger låga räntor hos bankerna, vilket innebär lägre lånekostnader för hushållen, vilket i sin tur ger mer kvar i plånboken varje månad som kan användas för konsumtion. Samtidigt minskar sparandet på grund av de låga inlåningsräntorna. Totalt medför det att hjulen i ekonomin snurrar snabbare och ekonomin tar fart.
En hög styrränta innebär det omvända
Lånekostnaderna för hushållen ökar, vilket får till följd att konsumtionen minskar, samtidigt som det blir mer attraktivt att spara, så sparandet ökar. På samma sätt som högre räntor dämpar hushållens konsumtion och lånekostnaderna ökar, innebär högre räntor också h