Hur görs väderprognoser
•
Så gör SMHI en väderprognos
Processen att ta fram en väderprognos bygger på att vi kartlägger utgångsläget, dvs att vi ständigt samlar in väderdata såsom vind, temperatur, lufttryck m.m. Denna data bearbetas i en superdator. Meteorologer styr sedan vilken modell som är lämpligast att använda för nästa prognos.
Beräkningen ger en väderprognos som granskas och eventuellt finjusteras av en meteorolog innan den publiceras i en mängd olika kanaler. Nya väderprognoser publiceras flera gånger per dygn.
Steg 1: samla in observationsdata
För att kunna göra en väderprognos måste man först och främst kartlägga utgångsläget. Det gäller att få en så heltäckande bild som möjligt av tillståndet i lufthavet. Det är ett flertal parametrar som ingår i insamlandet t.ex. lufttryck, vind, temp, fuktighet och moln som observeras. Man tar därför in observationer från många olika källor t.ex. fartyg, flygplan, väderballonger, väderradar och satelliter samt från automatiska och ett fåtal manue
•
Väderprognos
En väderprognos, väderleksprognos, väderleksrapport eller väderrapport, är en vetenskaplig förutsägelse om vädret för en tid framåt. Dessa brukar vanligen sändas i TV och radio, publiceras i dagstidningar och på webbsidor, så att allmänheten kan ta del av väderprognoserna.
Förr kallades väderprognoser för prognosticon (grekiska, med betydelsen "veta i förväg") och ordet användes åtminstone fram till 1881 om Meteorologiska Centralanstaltens väderprognoser för lantbruket.[1]
Väderprognoser brukar produceras av meteorologer, och vanligen sträcka sig över de närmaste 1–14 dagarna, eftersom det blir svårare att förutsäga vädret för en längre period.
Lokala väderprognoser används också för att styra uppvärmningen i byggnader genom så kallad prognosstyrning. Man tar då hänsyn till byggnadens tröghet och utetemperatur, vindstyrka, vindriktning, solinstrålning, fukt etc.
Framställning av väderprognoser
[redigera | redigera wikitext]Väderinstitutens fra
•
Hur blir en väderprognos till?
Hur går det egentligen till när en väderleksrapport tas fram? Och hur stor hjälp har meteorologerna av rymden i det här arbetet? Vi bestämde oss för att ta reda på fakta och kontaktade därför SMHI för att lära oss mer.
När SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, tar fram en väderprognos används information som hämtas från både markstationer på jorden, flyg och båtar men också från satelliter i rymden. Man samlar då in väderdata såsom vind, temperatur och lufttryck. Dessa data bearbetas i en superdator och meteorologer styr därefter vilken modell som är lämpligast att använda för att räkna ut nästa prognos.
Bild: Så här ser processen med att ta fram en väderprognos ut.
Källa: SMHI
Satelliter spelar stor roll i arbetet med prognoserna. De är som ögon i rymden. Med hjälp av ett flertal instrument ombord studerar de stora havs- och landområden och samlar in information. Man använder sig av två olika typer av satellite