Hur funkar lysrör
•
Så fungerar lysrörsarmaturen
Fråga:
Vad är det egentligen som händer från att man slår på strömmen till dess att lysröret tänder? Och vad gör reaktorn?
Clas Nimby, Grönby
Svar:
En lysrörsarmatur består av en reaktor (en spole med järnkärna som är till för att begränsa strömmen innan röret tänts, en glimtändare (innehåller en liten bimetallbrytare och en kondensator) och själva lysröret. Röret har i vardera änden en elektrod med två anslutningspinnar.
Röret fungerar som ett urladdningsrör, när det lyser går en ström av elektroner mellan elektronerna genom den tunna gasen inne i röret.
För att elektroner ska kunna lämna elektroderna krävs emellertid att de är glödande, precis som katoden i ett gammalt radiorör. Därför är elektroderna utformade som glödtrådar, ungefär som glödlampor. Lysröret kan alltså ses som ett rör med en inbyggd glödlampa i vardera änden.
När man slår på strömbrytaren kommer ström att gå genom lysrörets elektroder och glimtändaren, som vid star
•
En lysrörslampa, även kallad lysrör, är en lågtryckslampa för kvicksilverånggasurladdning som arbetar enligt fluorescensprincipen för att avge synligt ljus.
När en elektrisk ström passerar genom lysröret exciterar den kvicksilverångan som producerar UV-strålar som sedan får en fosforbeläggning på insidan av lampan att lysa.
Innehållsförteckning
ToggleOm lysrör
Även om en mer effektiv form av belysning än glödlampan, kräver en lysrörslampa användning av en ballast. Utan en ballast för att reglera spänningen kommer ett fluorescerande ljus okontrollerat att dra så mycket ström från en högspänningskälla att det överhettas och brinner ut inom några sekunder.
Lysrörsbelysning var från början populärt för kommersiell belysning, men det ultravioletta ljuset som den producerar som är nödvändigt för odling av växter har också gjort det till den primära ljuskällan för hydroponics, inomhusbruk och andra trädgårdstillämpningar inomhus.
Lysröret är en lågtryckslampa för kvicksi
•
Lysrör
Lysrör är en elektriskljuskälla avsedd för belysning. Den joniserarargon och kvicksilverånga så de blir elektriskt ledande vilket leder till att UV-ljus skapas. Den ultravioletta strålningen i UV-ljuset exciterar atomer i det fluorescerandelyspulver som är applicerat på glasrörets insida. När den exciterade atomen avexciteras utstrålas synligt ljus. Ultraviolett strålning kan vara skadlig och man använder därför vanligtvis lysrör med glaskvaliteter som förhindrar UV-läckage. Det finns emellertid lysrör tillverkade av kiseldioxidglas (oegentligt kallat "kvartsglas") vilka släpper igenom den ultravioletta strålningen. Sådana lysrör används i vissa sammanhang bland annat för att döda bakterier och andra mikroorganismer.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Ett lysrör förbrukar ner till en tiondel så mycket energi som en glödlampa. Dessutom kan speciallysrör hålla upp till 80 gånger[källa behövs] längre än vad en glödlampa gör. En nackdel med l