Hur döps orkaner
•
Så får orkaner, tyfoner och cykloner sina namn
På olika områden i världen har de tropiska cyklonerna olika benämningar. Man talar om orkaner, tyfoner eller cykloner beroende på var de uppträder.
I norra Atlanten, Karibiska havet och östra Stilla havet kallas de orkaner. I västra Stilla havet, förutom området runt Australien, kallas stormarna tyfoner och i Indiska oceanen och Stilla havet runt Australien talar man om cykloner.
I Japan har det varit populärt att numrera de tropiska cyklonerna medan man i de flesta andra länder föredragit att använda en namnlista.
Den första som namngav en cyklon sägs ha varit en australisk meteorolog som i början av 1900-talet uppkallade dem efter politiker han tyckte illa om.
Från kvinnonamn till listor
Under andra världskriget gav meteorologer vid USA: s armé orkanerna inofficiella namn efter sina fruar och flickvänner.
Mellan år 1950 och 1952 namngavs orkanerna i den norra delen av Atlantiska oceanen i enlighet med det fonetiska alfabetet.
•
Därför heter stormarna som de gör
Med hösten kommer stormarna och plötsligt börjar ett namn dyka upp i alla medier. I det här fallet – Knud. Men var kom det namnet i från?
Många kan säkert räkna ut att namnet är något som våra danska vänner har suttit på kammaren och kommit fram till. Att inte Sverige själva döper stormen har att göra med ett samarbete som startades för ett par år sedan.
– Andra länder har liknande samarbete. Storbritannien och Irland har döpt den här stormen till Bronagh, och det hade aldrig funkat här. I nedre delarna av Europa har man inte lika mycket stormar men jag vet att Portugal och Spanien har ett samarbete när det kommer till att döpa stormar, möjligtvis kan även Frankrike vara med i den treklövern, säger Michael Selbæk vid DMI.
Simone, St Jude och Christian
Många minns säkert stormen Simone som slog till mot Sverige i slutet oktober 2013. Snabbt uppstod ett problem – britterna kallade den för St Jude, tyskarna tyckte att Christian passade fint oc
•
Vem namnger stormar?
På SMHI finns ingen lång tradition att ge speciella personnamn till stormar och andra oväder. I stället har stormar ofta kommit att benämnas efter det datum eller den veckodag de inträffat, eller det område som drabbats hårdast.
"Ölandsstormen 1985", "allhelgonaorkanen 1969", "julstormen 1902" och "yrväderstisdagen 1850" är några exempel på detta.
Sedan mitten av 1990-talet har den norska vädertjänsten namngett oväder som föranleder ”varsel om ekstremvaer”. Det gäller bland annat stormen Gudrun i januari 2005. Eftersom detta oväder i högsta grad berörde även Sverige så plockades namnet upp av massmedia och blev sedan väl etablerat.
Ytterligare några oväder efter Gudrun har haft namn som härstammat från den norska vädertjänsten. Eftersom oväder ofta kommer från väster så hinner den norska vädertjänsten ofta utfärda ett namn innan ovädret når Sverige. Sedan hösten 2013 namnger även den danska vädertjänsten svåra stormar.
Den svenska, danska och norsk