Hur låter skäggdopping
•
Skäggdopping
Skäggdopping (Podiceps cristatus) är en vattenlevande fågel som tillhör familjen doppingar. Arten häckar över stora delar av Europa och Centralasien. Den häckar även lokalt i utspridda kolonier i Afrika, samt i Australien och på Nya Zeeland. Merparten är flyttfåglar, men de flesta är kortflyttande.
Den häckar ofta i kolonier, i stora vassrika sjöar och vegetationsrika havsvikar i bräckt vatten. Den övervintrar utmed kusten, i isfria större sjöar, dammar och floder. Namnet har skäggdoppingen fått på grund av det svarta och rödbruna fjäderkrås den adulta fågeln har på huvudet i sommardräkt. Den är en av de större arterna bland doppingarna. I övrigt är den långhalsad och slank med lång smal näbb.
Som alla doppingar är skäggdoppingen en god simmare, en snabb dykare och reagerar på fara genom att dyka, snarare än att flyga sin väg. Fötterna är placerade långt bak på kroppen, nära stjärten, vilket gör den klumpig på land. Den lever främst av småfisk som den fångar
•
Ledig i påsk? Passa på att gå ned till Hargsjön och njut av alla fåglar som har landat där. Frånsett alla småfåglar som är bland snåren så kan du kan hitta vackra skäggdoppingar som dansar och uppvaktar varandra i par. Det har kommit en stor koloni storskrake (de stora som är svarta och vita och är på bryggan), svanar, vigg. Det finns brun kärrhök vid vassen nedanför ”tvättstugan”. Det kom förbi en fågelskådare från Normlösa som kom hit enbart för att titta på fågel vid sjön. Den berättade att det finns havsörn mot Bosgårdsstugområde och glada vid Bosgård. Du kan höra spillkråka och gröngöling i skogen. Så ta en promenad och gå ut och titta!
Hur vet jag vad som är vad? Det finns många appar, här finns en hemsida som man kan kolla in och höra hur de låter: fagel.se
Skäggdopping – https://www.fageln.se/art/skaeggdopping.aspx
Storskrake – https://www.fageln.se/art/storskrake.aspx
Gröngöling – https://www.fageln.se/art/groengoeling.aspx
Gil
•
Skäggdopping (Podiceps cristatus)
Småfisk och vattenlevande insekter är huvudfödan. Förr ansåg man med orätt att skäggdoppingen var till men för fisket. Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland utbetalade man i början av 1900-talet till och med skottpengar på doppingungar.
Skäggdoppingen häckar i sjöar med vassiga stränder i södra delen av Sverige och längs Norrlandskusten. Den är störst och vanligast bland doppingarna. I mars-april återvänder den från vintervistena och då kan man se doppingparen uppföra spelceremonier med jakt, dykningar och en sorts ”dans” när fåglarna reser sig vända mot varandra med sträckta halsar under häftiga huvudskakningar. Boet läggs ganska oskyddat, ofta består det av en flytande hög av växtdelar där de 3-6 äggen läggs och ruvas omkring fyra veckor. När äggen kläckts kan man se de svartvitrandiga ungarna lifta på de vuxna fåglarnas ryggar, tiggande med visslande läten. Till skillnad från andungar kan de inte själva skaffa sig föda den första tiden.