Hur mycket strålning vid
•
Om stråldoser, deras storlek vid olika undersökningar och nytta respektive risk med diagnostisk röntgenstrålning
BAKGRUND
Olika typer av strålning har funnits sedan urminnes tid, sedan jorden skapades. All utveckling av liv på jorden har skett i en miljö med strålning och strålningen har bidragit till arternas uppkomst, de arter som finns på jorden idag. Upptäckten av röntgenstrålning och radioaktiv strålning för mer än hundra år sedan innebar en revolution inom medicin, där röntgenstrålning sedan dess är ovärderlig för att utreda och behandla sjukdom.
I strålskyddssammanhang uppdelas strålning i joniserande och icke- joniserande strålning. Båda stråltyperna finns inom det elektromagnetiska spektrumet och skiljer sig åt på grund av att de har olika energimängd.
Joniserande strålning har hög energi och är en typ av strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket gör att atomerna förvandlas till joner därav namnet. Joniserande strålni
•
Vi exponeras alla för joniserande strålning från naturliga och artificiella källor. Din individuella nivå eller dos av strålning, mätt i millisievert (mSv) per år, beror på var du bor, vilket arbete du har, vad du äter och dricker samt vilka medicinska procedurer som du har genomgått. Det uppskattas att en genomsnittlig person i Europa utsätts för 4 mSv strålning per år. Beroende på de livsstilsfaktorer som anges ovan kan enskilda personer exponeras för betydligt högre eller lägre nivåer än genomsnittet.
För många av oss kommer den största strålningsdosen från radon i våra bostäder, med ett genomsnitt på 1–2 mSv per år, men detta varierar mycket mellan bostäder och platser. De flesta andra naturliga källor, exempelvis kosmisk strålning och låga nivåer av radioaktivitet i livsmedel, är svåra att
•
Strålskydd
Frågor och svar kring röntgenstrålning
Är strålning farligt?
Det är helt naturligt att vara nervös inför en röntgenundersökning och många är oroliga för hur mycket strålning de kommer att utsättas för. I kommande text ska vi resonera kring strålning och risker.
Röntgenstrålning är joniserande strålning och därför är varje röntgenenhet ålagd av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) att se till att varje undersökning som utförs, är berättigad och optimerad. Så kallad joniserande strålning är något som vi konstant utsätter oss för genom att vistas på jorden (naturlig bakgrundsstrålning). Denna strålning kommer från rymden och marken under oss samt att det finns radioaktiva atomer inuti oss människor som ger ifrån sig joniserande strålning, t.ex. kol-14 och kalium-40. Tillsammans ger detta ett naturligt strålningsbidrag på cirka 1,2 mSv per år.
Genom att flyga och vistas högre upp i atmosfären utsätter vi oss för mer joniserande strålning än när vi vistas på mark