Hur påverkar mikroskop

Mikroskopets introduktion till biologi började ske samtidigt som compound-mikroskopet uppfanns redan i slutet av 1500-talet och biologi började uppmärksammas i vetenskaplig anda kring 1600-talet. Dock var det först i mitten av 1700-talet som själva begreppet ‘biologi’ introducerades.

För att förstå värdet av mikroskopet är det viktigt att veta hur det såg ut innan dess existens, i vilket stadie samhället var vetenskapligt och hur detta påverkade gemene man.

I England under 1500- och tidigt 1600-tal var exempelvis medellivslängden omkring 35 år, en mycket låg siffra, delvis till följd av att två tredjedelar av alla barn dog innan de fyllt fyra år.

Stora upptäckter har skett tack vare mikroskopet som är det första instrument som tillåtit människan att studera livets små beståndsdelar. Utan mikroskopet hade vi till exempel inte känt till eller kunnat utveckla:

• Hur människor, djur, växter och alger fortplantas (upptäckten av spermier)
• Vad som orsakar sjukdomar (upptä

  •

  Hur hade världen sett ut om mikroskopet inte uppfunnits i det primitiva utformande det gjorde? Om vi inte hade haft ambitiösa och nyfikna vetenskapsmän i vår historia? En fråga som är svår att besvara, eftersom majoriteten av objekten vi har omkring oss varje dag aldrig hade kunnat utvecklas. Till exempel:

  • Smartphones
  • Rymdforskning
  • Solpaneler
  • Elektroteknik
  • Datorchip
  • Kriminalteknik
  • Solglasögon
  • Läkemedel
  • Batterier
  • Materialvetenskap
  • Internet
  • Bank- och kreditkort
  • Arkeologi

  Ovan är bara några få exempel på vad som hade saknats i världen om mikroskop aldrig uppfunnits. I tillägg har vi en bred skara ekologiskt hållbara alternativ till energikällor, samt till teknologi och inom industriella områden.

  Mikroskopets effekt på vår vardag

  Sedan mikroskopets tidiga historia har det gett oss en världsbild som är större än vad människan på något annat sätt hade kunnat utveckla – tack vare grundläggande upptäckter som celler, bakterier, virus och dylikt, kan det vara svårt

  •

  Avancerat mikroskop ger frusna ögonblicksbilder på atomnivå

  • Forskare inom många olika områden använder sig av kryoelektronmikroskopi.

    Bild Mattias Pettersson

  • Mehmethan Aris och Linda Sandblad förbereder prover för mikroskopet.

    Bild Mattias Pettersson

  • Forskarna kan tack vare tekniken få fram extremt detaljerade tredimensionella bilder på det biologiska materialet.

    Bild Mattias Pettersson

  • Kryoelektrontomogram av en Borrelia-bakterie.

    Bild Linda Sandblad

  • Bild Mattias Pettersson

    Forskare inom många olika områden använder sig av kryoelektronmikroskopi.

  • Bild Mattias Pettersson

    Mehmethan Aris och Linda Sandblad förbereder prover för mikroskopet.

  • Bild Mattias Pettersson

    Forskarna kan tack vare tekniken få fram extremt detaljerade tredimensionella bilder på det biologiska materialet.

  • Bild Linda Sandblad

    Kryoelektrontomogram av en Borrelia-b