Hur påverkar mobilen unga
•
Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten har i en gemensam rapport sammanställt kunskapsläget om barns och ungas användning av digitala medier och effekterna på deras hälsa. Den överlämnas nu till regeringen.
Rapporten bekräftar att digitala medier är en självklar del av barns och ungas fritid. Barn och unga berättar att användning av digitala medier kan innebära positiva saker som att lära sig något nytt, ha roligt och ha kontakt med vänner. Men både barn och föräldrar bekräftar också de nackdelar som forskningen visar: minskad sömn och negativ påverkan på kroppsbilden. I nationella enkäter uppger barn att de har utsatts för bland annat mobbning och hot på nätet.
– Sammantaget ser vi behov av insatser för att förebygga negativa konsekvenser av digital medieanvändning hos barn och unga. Vi bedömer att det
•
Den här rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala medier kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.
Forskningsresultaten visar att digital medieanvändning kan leda till sömnproblem, depressiva symtom och negativ kroppsuppfattning, och att både total skärmtid och de digitala mediernas innehåll har betydelse för hälsan. Barn och unga beskriver att det är lätt att fastna med digitala medier, och att detta går ut över exempelvis sömn och fysisk aktivitet.
Statistiken visar att symtom på psykisk och fysisk ohälsa är vanligare bland barn och unga som ofta använder digitala medier.
Kunskapssammanställningen riktar sig till al
•
Så påverkar skärmvanor barns hälsa
Ylva Trolle Lagerros, läkare på Överviktscentrum i Stockholm som forskar om levnadsvanors påverkan på hälsa och framtida sjuklighet vid institutionen för medicin, Solna på Karolinska Institutet, var för några år sedan ganska övertygad om att mer skärmtid är förknippat med mindre fysisk aktivitet – och att det delvis skulle kunna förklara de höga överviktstalen i socialt utsatta områden, där barn vanligtvis inte har lika mycket schemalagd sportaktivitet.
För att se om hypotesen stämde gjorde hon och hennes medarbetare en mindre studie på 121 barn i mellan- och högstadiet på två skolor i vitt skilda socioekonomiska områden. I den ena skolan hade 31 procent av barnen övervikt.
– Det som skiljer vår studie från många andra studier är att vi har objektiva mått på fysisk aktivitet och skärmtid i stället för självskattningar, säger hon.
Resultatet som Ylva Trolle Lagerros fickfram var inte alls det förväntade.
– Vi kunde inte se någon koppling me