Hur ser kärnvapen
•
Vi säger nej till kärnvapen!
FN:s medlemsstater har förhandlat fram ett avtal om förbud mot kärnvapen. Men Sverige har inte skrivit under. Detta trots att dagens kärnvapen är farligare än någonsin. Styrkan i moderna kärnvapen är många gånger starkare än de atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki för över 70 år sedan. Kärnvapen är ett hot mot hela mänskligheten och vår planet. De humanitära konsekvenserna av ett nytt kärnvapenkrig går inte att överblicka. Att Sverige står upp mot kärnvapen och för nedrustning är därför viktigare än någonsin. FN-avtalet sätter press på kärnvapenstaterna och påminner dem om deras nedrustningslöften.
Vi har höjt våra röster mot kärnvapen under många år och flitigt debatterat frågan. Ett exempel är en debattartikel i januari 2021. I vårt remissvar till regeringens utredning skriver vi om vikten av att Sverige undertecknar och ratificerar kärnvapenkonventionen. Under sommaren 2019 meddelade regeringen att Sverige inte kommer att skriva und
•
Svar på vanliga frågor om kärnvapen
Hur många länder har kärnvapen?
”Det finns fem stater som enligt internationella avtal har rätt till kärnvapen: USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien. Men vi vet att Indien, Pakistan och Nordkorea har testat kärnvapen. Israel tros också ha det, något som landet varken förnekar eller bekräftar.”.
Det finns strategiska och taktiska kärnvapen. Vad är skillnaden?
”Det finns ingen heltäckande definition. Men grovt sett är strategiska vapen de som går att skjuta från en kontinent till en annan, och som fungerar avskräckande genom att visa att ’vi kan alltid nå er’. För USA:s och Rysslands del omfattas dessa vapen av bilaterala överenskommelser. Taktiska vapen är vapen som kan användas i vanliga vapensystem, där konventionella stridsspetsar byts ut mot kärnstridsspetsar.”.
Hur verkningsfulla är kärnvapen?
”En sprängkraft på kiloton motsvarar sprängkraften hos 1 000 ton vanligt sprängämne. En kärnvapenladdning vara på upp till flera hun
•
Utforska världens kärnvapen
Under kalla kriget fanns det cirka 70 000 kärnvapen i världen. Sedan dess har antalet sjunkit år för år.
Det är främst stormakterna USA och Ryssland som står för minskningen. Nu stannar minskningen av och antalet operativa stridsspetsar ökar.
Här kan du själv se hur arsenalerna förändras.
Det finns strategiska kärnvapen. De har ofta lång räckvidd och laddningar på hundratals kiloton. De kan nå strategiska mål som militärbaser och större städer på andra kontinenter.
Det finns även icke-strategiska kärnvapen, så kallade slagfältskärnvapen, med lägre sprängverkan. De benämns även taktiska kärnvapen.
Atombomben ”Little Boy” som detonerade över Hiroshima 1945 var ett taktiskt kärnvapen med en laddning på 15 kiloton.
Så har antalet kärnvapen förändrats sedan 2005
Dra i spaken för att välja år
Laddar...
Se ländernas kärnvapen i januari 2024
Flera har en kärnvapentriad. Det är robotar och bomber i luften, på marken och till havs.
Källa: SIPRI