Hur går normprövning till
•
Hur skyddas vi från politiska beslut som strider mot regeringsformen?
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det är en intressant tillika viktig frågeställning du kommer med!
Jag tänkte lägga upp mitt svar på så vis att jag går igenom i princip alla skydd som finns för den så kallade fri- och rättighetskatalogen i regeringsformens andra kapitel, i händelse av att en odemokratisk kraft stiftar en sådan lag i riksdagen som du beskriver, eller om regeringen utfärdar en sådan förordning. Detta är inte ämnat att vara en rangordning av skyddens betydelse utan bara en uppräkning.
Domstolarnas lagprövningsrätt
Om en domstol finner att en lag eller annan föreskrift står i strid mot grundlag eller annan överordnad författning får inte föreskriften tillämpas av domstolen. Särskild hänsyn ska bl.a. tas till att grundlag går före lag i normhierarkin (11 kap. 14 § regeringsformen). Det rör sig här om en konkret lagprövning och inte en abstrakt sådan. Det innebär att
•
Inrättande av en författningsdomstol i Sverige
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att inrätta en författningsdomstol i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Bakgrund
Diskussionen om att eventuellt inrätta en författningsdomstol (konstitutionsdomstol) har en lång politisk historik. Förändringar från kompakt motstånd mot detta till en allt öppnare attityd för att förstå värdet av en sådan maktförskjutning från primärt politikens syn till även centrala institutioners syn på hur våra lagar, särskilt grundlagar, bäst kan skyddas mot missgrepp som riskerar missgynna enskilda är tydlig. Den senaste analysen av detta problem i riksdagen återfinns i betänkandet 2013/14:KU18 där man bland annat kan läsa följande bakgrund i frågeställningen.
Det svenska normkontrollsystemet består av både en förhandskontroll och en prövning i efterhand. Förhandskontrollen sker genom Lagrådets granskning medan normprövningen i efterhand görs av domstolarn
•
av att jag just tillträtt en befattning i en av dessa domstolar avstår jag tills vidare från att gå in på den frågan.
Slutsatser
Mina slutsatser blir
• att normkonflikter knappast är ett stort problem, vare sig kvantitativt eller kvalitativt,
• att gärna förstärka förhandsgranskningen med att lägga ytterligare möda och tid på utredningsskedet,
• att se till att remisstiderna, i vart fall vid sådana remisser som innehåller mer än enstaka lagförslag, regelmässigt håller sig till åtminstone de tre månader som skall vara normen,
• att överväga att införa extern förhandsgranskning också av förordningar i större utsträckning än vad som nu sker,
• att ge Lagrådet egna kvalificerade kansliresurser,
• att också i andra avseenden förbättra Lagrådets tidvis besvärliga arbetssituation som följer av ryckighet, ärendeanhopning och brådska,
• att i första hand bevara uppenbarhetskriteriet, i vart fall som krav för att åsidosätta lag,
• att i andra hand överväga en omfo