Hur många skolor får
•
Rätt till utbildning
Världen befinner sig i en global utbildningskris. Alla barn har rätt till en grundläggande utbildning av god kvalitet, ändå står 244 miljoner barn utanför skolan och många riskerar att aldrig komma ikapp i sin inlärning. De främsta orsakerna är fattigdom och diskriminering.
Världen befinner sig i en global utbildningskris. Alla barn har rätt till en grundläggande utbildning av god kvalitet, ändå står 244 miljoner barn utanför skolan och många riskerar att aldrig komma ikapp i sin inlärning. De främsta orsakerna är fattigdom och diskriminering.
Varje barn ska ha en plats i ett klassrum
Skolan är en plats för lärande, trygghet och lek. För många barn är det också där man har tillgång till rent vatten och mat. När vi investerar i utbildning ger vi fler barn chansen att nå sin fulla potential och risken för att barn utnyttjas minskar.
Även om grundskolan i de flesta länder är gratis slukar kostnader för transport, skoluniform och mat
•
Skolinspektionens årsrapport 2022– många skolor uppfyller inte lagens krav
Lyssna
Hälften av de skolor Skolinspektionen granskat i tillsyn under 2022 följer inte lagens krav. Extra anpassning och särskilt stöd är de vanligaste bristerna, visar Skolinspektionens årsrapport.
Tätt efter ligger Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. När skolans arbete med trygghet brister kan det innebära att elever känner sig otrygga i skolmiljön, möter högljudda klassrum, känner rädsla eller blir utsatta av kamrater med nedvärderande kommentarer eller en hård jargong.
I vissa fall har bristerna i skolorna varit särskilt allvarliga. Exempel på det är att Skolinspektionen stängt fem skolor under året. I alla fallen har det handlat om olämplighet hos ägare och ledning. Dessutom har flera skolor inom en koncern haft omfattande brister
•
Skolpengen – effektivitet och konsekvenser
Källa: Riksrevisionen, 2022.
Om kommunen väljer att behålla sin ursprungliga skolpeng kommer den kommunala skolan att få mindre resurser till rörliga kostnader, bland annat stödresurser – 15 000 kronor i stället för 35 000 kronor. Om kommunen väljer att höja skolpengen, kommer det i stället att bli en högre totalkostnad för att ge samma antal elever i kommunen undervisning. Den fristående skola som existerade redan vid år t får även den en högre skolpeng trots att den i vårt exempel inte fått förändrade förhållanden. Antalet elever som byter skola och från vilken, samt kommunens höjning av skolpengen, är hypotetiska tal med ändamålet att illustrera mekanismen bakom det vi ser som en ineffektivitet i finansieringen. Ovanstående är som sagt en illustration på hur det kan bli, i en situation där elevunderlaget är detsamma under de aktuella åren. Vi vill dock betona att så inte alltid är fallet. I kommuner med ett ökande elevunderlag kan